Har vart lite lugnt på sågverket här hemma nu, så har inte haft så många timmar i veckan att jobba.
Jobbar mest i verkstaden som "jour reparatör". Allt från att laga en trasig liten tryckluftcylinder,
till att bända loss en grov kedja med spett som kuggat av någon bana.
Mesta tiden spenderas dock i verkstaden där vi sitter och snackar skit och väntar på att telefonen ska ringa så vi får rycka ut och laga nånting.
Så förr förra fredagen ringde min gamla Tåjjaverkstad och fråga om jag hade lust och tid att jobba ett tag.
Överfullt med jobb i däckbytartider, precis som alla andra år.
Så har mest sysslat på med däck arbeten, går ju bra och man slipper tänka så mycket.
Slutade ju arbeta med bilar för snart 3 år sedan men fan alltså,
när jag drog igång och skulle kränga ett punkterat däck så var de som om de va igår ja slutade.
vissa saker går inte ur, och idag så va en av de andra mekarna sjuk så jag har varit i verkstan på min gamla lyft med min gamla verktygsvagn.
Servade bilar och bytte bromsar som om tiden stått stilla, rutinen på alla moment osv bara ploppade upp i huvvet.
Man blir ju fan rädd, är de yrkesskada när man fortfarande kommer ihåg art:nr på lampor, torkarblad,
oljevolymer i motorerna osv
Så grabbar för fan, byt jobb och yrkesinriktning minst en gång i livet.
F.d Toyota mek.
---------------------------
Nu? Eller med en gång?
Jag som var in där för ett antal veckor sedan och provkörde nya CT200H... 
