Rostskydda bilen?

[CarinaBernt]

Jag har fastnat i ett beroende. Ett beroende av Carina II. Är inne på min fjärde sedan 1988 då jag köpte min första. Ny. Sedan dess har det alltid funnits en på min uppfart. Minst en.

Den senaste påstod bilprovningen luktade extremt mycket bensin under, så den hamnade i garaget i avvaktan på tid att fixa, men jag måste ju ha något att åka med också. Hitta fräscha Carinor idag är inte helt lätt, men i Malmö var det en kille som ville sälja en 92'a. 7500 mil på mätaren och såg bra ut.

Den är min, tänkte jag, men lite dyr var den allt. Han ville ha 28 tusen för den. Fick ner den till 22 och slog till. Det var ett år sedan. Nu vill jag ju att den ska hålla en stund till förstås. Karossen såg verkligen bra ut, men hur var det under?

Letade en stund för att hitta någon som verkade seriös nog. Ett par ställen som jag hörde av mig till, återkom inte. Det trodde väl inte att jag var klok som ville ha underredsbehandling av en så gammal bil. Förmodligen är jag väl inte det heller

Till sist så hittade jag i alla fall en kille i Uppsala "Rostskyddsspecialisten i Uppsala" - Nils Angerstig. Jag hittade ett antal hänvisningar här och var till honom. Jag provar. Han svarade, "Ja kom så hissar vi upp den och kollar vad som behövs".

Det såg rätt bra ut, men visst behövdes åtgärder. Rätt mycket skulle det visa sig. Efter genomgång så handlade det om blästring av större delen av underredet. Därefter skyddslack. Hålrumsvätska och till slut underredsmassa på alltihop. Utöver det en del svetsjobb, där blästern ordnade "brist på plåt".

Hela arbetet är dessutom väl dokumenterat. Jag har fortlöpande fått bilder på hur det går. Otroligt!

Nu finns ingen rost mer. Ser skitbra ut och jag är supernöjd. Bilprovningen höll på att tappa hakan när jag kom in med bilen. "Sådär brukar det inte se ut...". Bilen har idag ca 8800 mil på mätaren, och nu vore det väl fasen om den inte skulle hålla ihop till veteran

Kan klart rekommendera Nils. Sök på http://www.rostskydd.com så hittar ni honom. Han har dokumentation av mängder med bilar...från gammalt till nytt (direkt från bilförsäljaren). Någonstans bland alla dessa finns även min bil nu.

[Dale]

Haft Carina II med. Saknar den ibland men som tur är har morsan den kvar så man kan få ta sig en tur även om den gått bra mycket mer än din.

[CarinaBernt]

Min första hann gå ca 35000 mil innan en skapligt narkotikapåverkad individ ansåg att han behövde bilen bättre än jag.
Han förstörde halva instrumentpanelen i försöken att få igång bilen, och därefter somnade han i bilen och satt kvar där
när jag kom för att hämta den på kvällen. Till saken hör att det hade snöat hela dagen och bilen var helt snötäckt, så jag
såg honom inte ens till att börja med. När jag låste upp så fick han bråttom ut via baksätet på andra sidan. Det var en rätt
otäck upplevelse faktiskt.

Nr 2 hann jag väl med en 15000 mil innan syrran tog över den och trean hamnade hos mig. Den i sin tur har väl också gått runt
15000 och står för tillfället i garaget. Jag har inte bestämt än om den blir reserv till den nya (plus syrrans nuvarande 92'a) eller
om den ska fixas till något kul.

Jag jobbar ett år till och är sedan min egen herre, och då kanske det blir mer tid över för att "leka lite". Tiden får utvisa vad det blir.
Både syrrans och min är dock också 92'or, så det kan mycket väl tänkas att den får donera lite delar istället.

Men sammantaget har det blivit en del mil i Carina, och många fler ska det bli.

[CarinaBernt]

Fick just en liten hint om att lite bilder på det hela kunde vara kul att se. Självklart. Jag har lagt ett gäng på Dropbox. Här är
länken till de bilderna:

https://www.dropbox.com/sh/h96a206f5pm3 ... iiXUa?dl=0

Samtliga utom den sista är Nils Angerstigs som han tagit under arbetets gång. Jag vill gärna påpeka det. Dessa har jag fått
sedan som dokumentation.

Ärligt så tyckte inte jag att bilen var i så dåligt skick. Säljaren skrev "utan rost", fast det tror man ju inte riktigt på. Men sååå
mycket såg det inte ut att vara. Fast det är klart - jag såg ju en bil hos Nils, som i stort sett kom direkt från försäljningen, och
till och med på den så hade det börjat lite grann.

Så kanske är det inte så konstigt att det efter 23 år finns lite rost ändå

Nu är det dock betydligt mindre. De svetsade bitarna (hjulhuskanterna) har numera också fått tillbaka sin rätta färg, och bilen är i
stort sett riktigt snygg nu. Jag ska väl ta och polera lite på de delar som inte fått ny färg också.

[Johnny Blade]

Wow! Det där såg inte billigt ut.
Skönt att se att nån faktiskt försöker bevara bilar som många anser som förbrukade.

[CarinaBernt]

Billigt - nej....inte riktigt. Notan hamnade på 32 papp. Men nu är den fin också

Jag älskar bilen. Har kört en Carina II sedan 5 december 1988. Inte samma dock. Har haft två 89'or och två 92'or.
Många mil har det blivit. Den här ska leva vidare (om jag inte råkar ut för någon som vill annat...)

[Matilda_J]

Carina II har inget bättre rostskydd än andra Toyotor från samma tid ... Varje exemplar rostar helt individuellt
Men det ska nog mycket till för att den ger upp maskinellt ... Enklare bil av sin tid finns nog inte. Byte av några bromsrör, stötdämpare och så'nt är bagissar på något så enkelt som en Carina II - Kan helt enkelt inte kosta mycket, inte ens på en Toyotaverkstad

I once spent a year in Munkfors, I think it was on a Sunday.

[CarinaBernt]

Jodå, nog kan verkstan ta betalt bra för bromsrörs-byte. Testa och lämna in för byte av de längsgående. Där ryker ett antal tusenlappar.
Fast annars har du rätt. Det mesta är rätt enkelt - när man gjort det någon gång och kommit underfund hur det sitter fast. En och annan
pryl har man väl bytt under 28 år totalt med en Carina

Just nu funderar jag på vad det är som läcker under bilen. Olja - men varifrån...? Verkar komma från växellådan
Dags att hissa upp och kolla.