www.toyotaclubsweden.com

Om man ändå har lådan borta så är det inga konstigheter.Det svåra kan vara att få ur lagret ur veven.En del fyller utrymmet bakom med fett om slår i en bult som passar precis i hålet(så pressas lagret ut).Själv har jag alltid lyckats med en lite krok och glidhammare eller kofot.
Om det lagret havererar så drar motorn runt ingående axeln i lådan fast man trycker ner kopplingen.
Jag kom just på ett det heter spigot bearing på engelska.
Så ser iaf lagret ut.

Johnny Blade skrev:Om man ändå har lådan borta så är det inga konstigheter.Det svåra kan vara att få ur lagret ur veven.En del fyller utrymmet bakom med fett om slår i en bult som passar precis i hålet(så pressas lagret ut).Själv har jag alltid lyckats med en lite krok och glidhammare eller kofot.
Om det lagret havererar så drar motorn runt ingående axeln i lådan fast man trycker ner kopplingen.
Jag kom just på ett det heter spigot bearing på engelska.
Så ser iaf lagret ut.

Håller på för fullt med kopplingsbyte nu. Har precis plockat ner allt. Bytt urtrampningslagret. Ska även byta olja i bakaxeln när man ändå har bilen uppe

Det lagret på bilden, det kan inte heta " Stödlager"?

För när jag tog loss kopplingen från motorn så sitter det ett litet lager längst in.. Är de det lagret?


/ Ahlgren

Yes!

Stigge skrev:Yes!

Ok. För det sitter liksom rätt så långt in ju.. Men jag snackade med en annan toyota kunnig person och han sa att det är inte vanligt att man byter dem.. Men du har gjort de?

Är det inget oljud från lagret finns det ingen orsak att byta det,snurra på det och känn efter.

Stigge skrev:Är det inget oljud från lagret finns det ingen orsak att byta det,snurra på det och känn efter.

Kände inget. Nu är allt ihopskruvat.

Byte koppling, tryckplatta, urtrampningslager och kopplingswire. Samt oljan i växellådan.

Minns min första bil. En Volvo Duett -68 med B18-motor. En dag gick det inte längre att koppla ur. Åkte (på 2:an...) till en kille som hade lite hobbyreparationsverksamhet. Han försökte plocka ned låda + kopplingskåpan. Gick inte att få isär från motorn på något vis hur mycket vi än försökte... Blev till att lyfta ur hela paketet istället; motor+växellåda. Gick ändå inte att få isär... Han tog då fram gassvetsen och skar helt sonika bort en stor "tårtbit" rakt genom hela kopplingskåpan, lameller och allt(!) (osade inte lite...) . Sedan värmde han en massa på det här stödlagret (som nämnts) som sitter i svänghjulet, tills att växellådsaxeln slutligen släppte. Stödlagret (som kostade ett par tior då) hade alltså skurit fast på växellådsaxeln. Dit med nytt lager, ny kopplingssats, ny (bättre begagnad) kopplingskåpa, och i med hela paketet i bilen igen. Det blev ett stort jobb för ett "litet" fel!

tobo skrev:Minns min första bil. En Volvo Duett -68 med B18-motor. En dag gick det inte längre att koppla ur. Åkte (på 2:an...) till en kille som hade lite hobbyreparationsverksamhet. Han försökte plocka ned låda + kopplingskåpan. Gick inte att få isär från motorn på något vis hur mycket vi än försökte... Blev till att lyfta ur hela paketet istället; motor+växellåda. Gick ändå inte att få isär... Han tog då fram gassvetsen och skar helt sonika bort en stor "tårtbit" rakt genom hela kopplingskåpan, lameller och allt(!) (osade inte lite...) . Sedan värmde han en massa på det här stödlagret (som nämnts) som sitter i svänghjulet, tills att växellådsaxeln slutligen släppte. Stödlagret (som kostade ett par tior då) hade alltså skurit fast på växellådsaxeln. Dit med nytt lager, ny kopplingssats, ny (bättre begagnad) kopplingskåpa, och i med hela paketet i bilen igen. Det blev ett stort jobb för ett "litet" fel!

Haha det lät inte som någon rolig historia :S